Miljöammunition?

Av Patrik Manlig, 2020-11-27

I en diskussion på Facebook dök frågan upp varför det är ett problem med EUs nya förslag om blyförbud? Det finns ju miljöammunition, varför kan vi inte bara gå över till att använda sådan?

Jag började skriva ett svar, men eftersom det här är en aningen komplex fråga som inte går att besvara i ett par korta meningar så insåg jag efter ett tag att det kan förtjäna ett längre och mer permanent inlägg. Här följer därför en genomgång av vad miljöammunition är, varför den behövs och varför ett generellt blyförbud är en oproportionerlig åtgärd.

Miljörisker

Bly är en giftig s.k. tungmetall som förekommer i de flesta sorters ammunition. Då bly är giftigt är det önskvärt att ersätta det med andra ämnen som är mindre giftiga. Miljöammunition är normalt ammunition där bly har ersatts med andra material.

När kan det vara ett problem att bly är giftigt? Den som är lagt åt överdrifter säger säkert att all användning av bly är farlig (och tyvärr verkar det vara en vanlig uppfattning inom vissa av våra myndigheter). Det finns däremot inga undersökningar som visar att det finns några miljörisker vid skytte utomhus på skjutbana. Kulor som skjuts in i en sandvall äts inte av djur eller människor, och blyet “läcker” inte ut i vattendrag eller liknande från ett kulfång på en normal skjutbana (källa: SPSFs vitbok om bly i kulfång). Miljöriskerna vid skytte utomhus mot kulfång är därför obefintliga. De risker jag har sett som pekas ut när blyförbud diskuteras är följande:

  • Vid inomhusskytte finns risk att det bildas gaser som är mycket skadliga när bly förångas. Blyet förångas i pipan när kulan utsätts för värme och tryck, och det kan även bildas blydamm när kulan träffar målet. För att minimera den här risken finns strikta krav på ventilation vid inomhusskjutbanor, men om kulor inte innehåller bly försvinner naturligtvis problemet.
  • Vid jakt med kula överförs bly från kulan till bytet som träffas, vilket förorenar köttet. Det är viktigt att förorenat kött skärs bort och förstörs så att varken djur eller människor äter av det. Om kulor inte innehåller bly så minskar risken för förgiftning från kött som inte förstörs. Då även koppar är giftigt tror jag inte att vi utan vidare kan klassa köttet som ätbart om miljöammunition används, så samma hantering lär kvarstå men med mindre allvarliga konsekvenser om regler inte följs.
  • Hagel i våtmarker är ett miljöproblem då sjöfåglar misstar hagelkorn för små stegar och äter dem för att underlätta sin matsmältning. De blir då förgiftade. Här finns tyvärr inga åtgärder som kan minska den här risken annat än byte av ammunition; det är omöjligt att kontrollera var varje hagelkorn tar vägen efter ett skott och även skott som missar målet innebär en miljörisk.

Vilka sorters ammunition finns det?

För att förstå hur det här påverkar oss så är det viktigt att känna till varför bly från början har används till att tillverka ammunition. Var det bara av okunnighet om hälsofarorna? Kan man lika gärna använda något annat material? Nej, så är det tyvärr inte. Bly har en kombination av egenskaper som gör det mycket lämpligt att använda i ammunition:

  • Bly är en vanligt förekommande metall vilket gör att den är billig att använda. Många alternativa material är mer ovanliga och därför dyrare.
  • Bly är mjukt och lättbearbetat vilket reducerar kostnaden för tillverkning. Det är också nödvändigt för ett vapen med en räfflad pipa att kulan är tillverkad av ett mjukare material än pipan, annars skulle räfflingen slitas ut väldigt snabbt och pipan skulle behöva bytas ofta. Bly är så pass mjukt att det i princip inte sliter ut pipor alls.
  • Bly är tungt vilket gör att kulan behåller sin rörelseenergi bättre och påverkas mindre av luftmotstånd och andra faktorer. Precision på framförallt längre avstånd blir sämre med lättare material.

Hur bly används i ammunition varierar, och möjligheten att byta ut bly mot ett annat material varierar därför med typen av ammunition. I huvudsak finns tre olika sorters ammunition:

  • Omantlad ammunition är en solid projektil tillverkad i ett enda material. Det betyder att det material som används måste ha alla de egenskaper som krävs. Materialet måste vara mjukt nog att inte slita ut pipan, tungt nog att ge bra precision och helst billigt nog att tillverka ammunition av.
  • Mantlad ammunition är en kula som består av flera olika material för att kunna anpassa kulans egenskaper för högre hastigheter. Vid högre hastigheter är bly helt enkelt för mjukt, och då behövs ett material som är hårdare än bly (men fortfarande mjukare än stålet i pipan). En traditionell kula har en utsida (mantel) av koppar och en kärna av bly som är tyngre och ger bättre skjutegenskaper. Om materialet på utsidan är väldigt tunt kallas kulan i stället för pläterad, men i jämförelserna nedan är skillnaden mellan pläterade och mantlade kulor inte relevant.
  • Hagel är en ammunition som innehåller flera solida kulor i en och samma patron. Hagelvapen saknar räfflor i pipan och kulorna hålls ihop av en “förladdning” som är ett plasthölje som lossnar när kulorna lämnar pipan. Då den del av ammunitionen som har kontakt med pipan är tillverkad av plast (eller andra miljövänligare alternativ) är det lättare att byta ut blyet mot alternativa material i hagelpatroner än i ovanstående typer av kulor.

Vilka material kan användas i stället för bly?

Som ersättning till bly finns många olika material som kan användas, och vilket som används beror på situation. Alla material har olika för- och nackdelar, och i vissa situationer finns det lösningar som fungerar nästan lika bra som bly – i andra är det inte lika lätt. Här följer några av de material som man kan använda som ersättning för bly. Inget av dem är lika väl lämpade som bly för att tillverka ammunition av, tyvärr.

  • Stål används i hagelammunition. Precis som bly är det ett vanligt ämne som är relativt billigt. Stål är däremot hårt, vilket gör det dyrare att bearbeta och ger en ökad risk för rikoschetter. Det är också lättare än bly, vilket gör att haglen bromsas in snabbare av luftmotstånd och räckvidden minskar. För att kompensera kan man öka laddningen i patronen så att hastigheten på hagelkornen ökar. Den högre hastigheten kräver ett högre tryck i pipan vilket inte alla vapen klarar. Har man ett hagelgevär som klarar stålhagel är det däremot ett rätt så bra alternativ. Ammunitionen är billig och när man skjuter på mål i luften finns inga direkta nackdelar.
  • Vismut är en lite ovanligare metall som liknar bly men som antas vara mindre giftig. Den är också aningen lättare än bly. Nackdelen är att metallen är mycket mindre vanlig än bly (något vanligare än guld), vilket gör att priser blir därefter. En snabb sökning visar att det är svårt att hitta handlare som säljer sådan ammunition, och priset är ungefär 5 gånger högre än blyammunition (660 kr jämfört med 130 kr). Det finns också frågetecken kring hur vismut påverkar levande organismer på längre sikt.
  • Volfram (kallas ofta tungsten) är en ovanlig metall som används främst på grund av sin hårdhet, tyngd och höga smältpunkt. I militära tillämpningar används den i pansarbrytande projektiler då en volframprojektil enkelt tar sig igenom stål som är både lättare och mjukare än volfram. Det tillverkas tydligen hagelpatroner med wolframhagel – men varför har jag svårt att förstå. Volfram må vara miljövänligare än bly, men priset skenar både på grund av att metallen är ovanlig och att den är svårbearbetad.
  • Koppar är också ett relativt vanligt ämne, och är mjukare än stål. Normalt är manteln i mantlade kulor av koppar, så det är ett relativt enkelt steg att göra projektilen i ren koppar i stället för att den har en blykärna. Det som går förlorat är skjutegenskaper. Kulan blir lättare och därför mindre lämpad för skytte på främst långa avstånd. Ammunitionen blir också dyrare, även om det inte är lika markant som andra material. Man kan säga att koppar är ett “nästan-material” – lite sämre skjutegenskaper och lite dyrare, men i stort sett fungerande.

Tabell för jämförelse av de olika materialen:

Egenskap Bly Stål Vismut Volfram Koppar
Hårdhet Mjuk Hård Mjuk Hård++ Mjuk
Tyngd 11,3 g/cm3 7,9 g/cm3 9,8 g/cm3 19,3 g/cm3 8,9 g/cm3
Pris ? 1,2-2×
Används i Olika Hagel Hagel Hagel Kula

Finns det alternativ som vi ännu inte provat som skulle kunna visa sig vara det perfekta ersättningsmaterialet? Kanske. Det finns knappast något grundämne som är både vanligt och okänt; de vanliga grundämnena är vid det här laget väl kända. Däremot är det tänkbart att det skulle kunna finnas någon legering med rätt egenskaper som inte har upptäckts. Det är däremot osannolikt; en legering kan förändra vissa egenskaper hos ett material, men inte densiteten – och alla grundämnen som är tyngre än bly är samtidigt ovanligare och dyrare än bly.

Slutsatser

Det finns alternativ som kan användas i stället för bly, men det finns inte ett alternativ som fungerar i alla situationer. Miljörisken varierar också påtagligt från vissa situationer där det är omöjligt att hantera risken på annat sätt än ett förbud till situationer där det inte finns någon som helst risk. Ett generellt förbud har effekten att det kraftigt fördyrar skytte som – vad vi vet – är helt oproblematiskt ur ett miljöperspektiv. Lagstiftning som uppnår begränsad nytta till stor kostnad är enligt mig oproportionerlig. En bra lagstiftning skulle i stället ta hänsyn till de olika förutsättningar som finns i de situationer där en miljörisk föreligger.

Vid jakt med hagel i våtmarker finns som nämns ovan inga andra åtgärder som kan göras för att minska påverkan av bly, utan den enda åtgärd som står till buds är att byta material i ammunitionen. För jakt av det här slaget finns som tur är ett mycket bra alternativ. Stålhagel har för många inga nämnbara nackdelar och kan helt ersätta blyammunition. För den som vill fortsätta skjuta med ett äldre vapen blir det däremot rejält mycket dyrare med vismut. Ett förbud känns motiverat i och med att konsekvenserna är hanterbara och alternativa åtgärder inte existerar.

Vid jakt i skog är det däremot inte lämpligt att använda stålhagel eftersom det riskerar att orsaka skador på sågverk. Där behöver vi fortfarande använda hagel av bly eller det dyrare vismut. Observera att det är ett problem som drabbar Sverige i högre grad än andra länder inom EU som inte har omfattande skogsindustri och därför inte alls drabbas på samma sätt av ett generellt blyförbud!

Vid jakt med kula måste jägare se till att kött som blivit förorenat förstörs så att det inte förgiftar djur eller människor. Användande av kopparammunition minskar den här risken. Frågan är om det räcker med slaktinstruktioner som säkerställer att förorenat kött förstörs? Eller krävs även ett förbud mot bly? Den frågan kan jag inte besvara, för mig är jakt ett “kanske” när det gäller blyförbud.

Vid skytte inomhus finns som tidigare nämnts redan regler för ventilation. Den ammunition som marknadsförs som miljöammunition för det här ändamålet har inte bytt ut bly som material utan är pläterade eller “totalmantlade”. Det betyder att det inte finns exponerat bly som kan förångas av varma krutgaser. Miljöammunitionen är dyrare (50%) men skjutegenskaperna behålls då kulorna fortfarande innehåller bly. Ett totalförbud mot bly är alltså helt onödigt för att minska riskerna vid skjutning inomhus, även den miljöanpassade ammunitionen innehåller bly.

Vid skytte utomhus mot kulfång finns inga kända miljörisker att minimera. Den typen av skytte är dessutom den absolut vanligaste; många gånger fler skott skjuts på skjutbanan än under jakt. Jag skulle gissa att en genomsnittlig jägare skjuter i storleksordningen 10 skott varje år mot ett levande djur, medan en pistolskytt behöver skjuta minst 600 skott per år för att uppfylla de krav som polisen ställer på aktivitet. En aktiv pistolskytt kan skjuta tiotusentals skott per år. Antalet skjutna skott gör den här typen av skytte mycket mer priskänslig än jakt, och många gjuter själv kulor och laddar ammunition själva i alla fall delvis för att spara pengar.

Den vanligaste patronen för den här typen av skytte är patroner med omantlade kulor i kaliber .22LR. De miljöalternativ jag har kunnat hitta är ammunition som tillverkas av koppar från CCI och ammunition av zink från RWS. Då både koppar och zink är lättare än bly innebär det att tillverkaren kompenserar med högre tryck och hastighet, något som normalt inte är att rekommendera i tävlingspistoler. För pistolskyttar finns alltså inget realistiskt alternativ till den vanligaste kalibern. Även möjligheten att gjuta egna kulor försvinner också vid ett totalförbud mot bly.

Sammanfattningsvis blir konsekvenserna av ett totalförbud mycket stora för sportskyttar samtidigt som miljöeffekten är obefintlig då det inte finns några miljörisker att eliminera. Helt självklart är ett totalförbud då oproportionerligt och förkastligt!